Det du skriver om separationer är absolut sant, men jag orkar inte må dåligt och vara ledsen hela tiden. Jag mår i och för sig dåligt eftersom vi inte träffas så ofta, men samtidigt känns det lätt då separationen inte blir så tung.
Det är sant att man bör skapa minnen och försöka leva livet som man vill leva det i stället för att ångest och dylikt ska styra, men jag är så van vid att det alltid händer massa skit så det känns som att man inte kan bli mer sargad.
Relationer är jättesvårt, jag har alltid haft problem med relationer, jag som alltid varit så utåt och glad och tjohej!!!
Idag känns det som att man bara gömt sug bakom den masken...
Just nu snurrar det jättemycket i min skalle, kan inte alls sortera...
Ångest, trött och uppgiven och uppriven tant känner jag mig som.
LCHF, i'm back!
Vi är verkligen vuxna nog att ta ansvar för våra kroppar och vårt mående, vi har även ett ansvar inför våra barn att leva hälsosamt, det är inte precis så att vi lärt barnen äta nyttigt!
Suck, lite mer ångest !! Dåligt samvete! Ånger!!
Så länge det finns liv finns det hopp❤️
Är så tacksam för dig, älskar dig!
Kram från Storasyster
30 april 2014
NU KÖR VI!
ja bättre rubrik kom jag inte på, så det får duga :P
Jahapp, jag skulle lägga mig och vila(sova) medans Plutt gör det men så låg jag där o tänkte att jag inte skrivit o du har skrivit massor o då kunde jag inte ligga kvar, utan då fick jag snällt kliva upp o passa på att skriva medans han sover istället för att stressa ner nånting när han är uppe o härjar. Vet inte hur det gick med punkterna o kommateckerna men det blir som det blir haha :)
Japp nu kör vi med lchf! Känner mig för första gången riktigt taggad att testa och funkar detta!? Så har jag verkligen hittat hem :) Då är det slut med eviga jojoandet och matångesten och allt skit. Får räcka nu!! Jag är ju baske mig nu tillräckligt gammal för att sluta med såna dumheter, det är vi båda två :) Vi ska få njuta av att äta mat och må bra i oss själva. Då är vi faktiskt skyldiga oss själva att tänka efter liiiiite iaf vad det är vi stoppar i oss . Med lchf så har vi möjlighet att ändå få äta så mkt gott att det är ju bara tragiskt om vi ska börja balla ur o fjanta oss, eller vaaad säger du ? :)
Jag vet inte vad jag ska säga ang min systerdotter :( blir bara Så ledsen att få höra att det är så hon känner. Hon som är SÅ älskad av oss alla, och så Saknad av oss när vi inte ses. Vet och förstår hennes känslor dock, är ju så jag känner mig också . Känner mig verkligen som det svarta fåret och mest misslyckade av oss syskon. :o/ Önskar verkligen ingen annan att känna så, definitivt inte henne. <3
Matångest, matmissbruk, ätstörningar...jaaa allt det. Jag kan inte komma ihåg nånting specifikt i matväg från barndomen så. För mig har maten och överätningen alltid handlat om att dämpa ångesten med. Man får nåt annat att tänka på, man mår bra för stunden tills ångesten av att man ätit tar över. Konstigt nog har det alltid varit värt det. Men resultatet är ju nu att man sitter här med övervikt och hela ens liv har man försökt att hitta nån typ av lösning på detta. Nu får vi hoppas att lchf kan vara nåt som funkar. Och våra dessa terapistunder :)
Ang separationer och allt det. Jag är så van att mitt liv ändras hela tiden och folk kliver in o ut. Nu har det ju varit mkt lugnare eftersom jag inte gett mig in i nånting (relationsmässigt) Så jag hanterar det kanske på ett annat sätt. Jag är jätteglad för dem stunderna vi får tillsammans och önskar verkligen att vi kunde hitta på mer tillsammans. Både du och jag själva samt vi båda med våra familjer. Skapa minnen att se tillbaka på när vi är gamla och grå :) Såklart är det aldrig kul att skiljas åt, jag önskar alltid att vi kunde stanna kvar längre eller att ni gör det. Du får tänka på det sättet att även om det är jobbigt att skiljas åt är det inte anledning att inte träffas utan vi får ta varje tillfälle som finns att skapa minnen tillsammans.
Jag känner mig mycket gladare i hjärtat sen vi var hos er sist. Att vi har mer kontakt, att vi gör allt detta. Att vi pratar i telefon och finns där för varandra. Det jag alltid önskat mig. Våra samtal är guld värt för mig, mer än guld. Älskar dig sjukt mkt ! <3 :D
Nu hinner jag lägga mig och vila mig en stund iaf ! Jippii :)
Älskar dig ! (tjat tjat ) :D
Kramisar från Lillesyrran
Jahapp, jag skulle lägga mig och vila(sova) medans Plutt gör det men så låg jag där o tänkte att jag inte skrivit o du har skrivit massor o då kunde jag inte ligga kvar, utan då fick jag snällt kliva upp o passa på att skriva medans han sover istället för att stressa ner nånting när han är uppe o härjar. Vet inte hur det gick med punkterna o kommateckerna men det blir som det blir haha :)
Japp nu kör vi med lchf! Känner mig för första gången riktigt taggad att testa och funkar detta!? Så har jag verkligen hittat hem :) Då är det slut med eviga jojoandet och matångesten och allt skit. Får räcka nu!! Jag är ju baske mig nu tillräckligt gammal för att sluta med såna dumheter, det är vi båda två :) Vi ska få njuta av att äta mat och må bra i oss själva. Då är vi faktiskt skyldiga oss själva att tänka efter liiiiite iaf vad det är vi stoppar i oss . Med lchf så har vi möjlighet att ändå få äta så mkt gott att det är ju bara tragiskt om vi ska börja balla ur o fjanta oss, eller vaaad säger du ? :)
Jag vet inte vad jag ska säga ang min systerdotter :( blir bara Så ledsen att få höra att det är så hon känner. Hon som är SÅ älskad av oss alla, och så Saknad av oss när vi inte ses. Vet och förstår hennes känslor dock, är ju så jag känner mig också . Känner mig verkligen som det svarta fåret och mest misslyckade av oss syskon. :o/ Önskar verkligen ingen annan att känna så, definitivt inte henne. <3
Matångest, matmissbruk, ätstörningar...jaaa allt det. Jag kan inte komma ihåg nånting specifikt i matväg från barndomen så. För mig har maten och överätningen alltid handlat om att dämpa ångesten med. Man får nåt annat att tänka på, man mår bra för stunden tills ångesten av att man ätit tar över. Konstigt nog har det alltid varit värt det. Men resultatet är ju nu att man sitter här med övervikt och hela ens liv har man försökt att hitta nån typ av lösning på detta. Nu får vi hoppas att lchf kan vara nåt som funkar. Och våra dessa terapistunder :)
Ang separationer och allt det. Jag är så van att mitt liv ändras hela tiden och folk kliver in o ut. Nu har det ju varit mkt lugnare eftersom jag inte gett mig in i nånting (relationsmässigt) Så jag hanterar det kanske på ett annat sätt. Jag är jätteglad för dem stunderna vi får tillsammans och önskar verkligen att vi kunde hitta på mer tillsammans. Både du och jag själva samt vi båda med våra familjer. Skapa minnen att se tillbaka på när vi är gamla och grå :) Såklart är det aldrig kul att skiljas åt, jag önskar alltid att vi kunde stanna kvar längre eller att ni gör det. Du får tänka på det sättet att även om det är jobbigt att skiljas åt är det inte anledning att inte träffas utan vi får ta varje tillfälle som finns att skapa minnen tillsammans.
Jag känner mig mycket gladare i hjärtat sen vi var hos er sist. Att vi har mer kontakt, att vi gör allt detta. Att vi pratar i telefon och finns där för varandra. Det jag alltid önskat mig. Våra samtal är guld värt för mig, mer än guld. Älskar dig sjukt mkt ! <3 :D
Nu hinner jag lägga mig och vila mig en stund iaf ! Jippii :)
Älskar dig ! (tjat tjat ) :D
Kramisar från Lillesyrran
29 april 2014
Värdelös mamma
Jag måste få skriva av mig!
Jag känner mig som världens sämsta mamma!
Jag har gjort det mesta fel!
Det gör så förbannat ont just nu, känner mig så oerhört liten och obetydlig!
Vill ju bara att mitt barn ska må bra, känna sig älskad och uppskattad som hon är!
Vad sjutton ska man göra, när man känner sig så liten?
Otillräcklig, som att man inte gjort något rätt i livet, vad gör man???
När mitt barn känner sig som svarta fåret och ovälkommen när släkten samlas, vad beror det på egentligen?
Själv vill jag gärna umgås med henne så mycket jag kan, vad är det då för signaler som hon har registrerat ?
Ush, jag HATAR att veta att hon INTE känner sig älskad, värdefull och älskad!!
Vad ska jag göra ? Sitter bara och gråter!!!!!
Kram från en Storasyster utan svar!
Jag känner mig som världens sämsta mamma!
Jag har gjort det mesta fel!
Det gör så förbannat ont just nu, känner mig så oerhört liten och obetydlig!
Vill ju bara att mitt barn ska må bra, känna sig älskad och uppskattad som hon är!
Vad sjutton ska man göra, när man känner sig så liten?
Otillräcklig, som att man inte gjort något rätt i livet, vad gör man???
När mitt barn känner sig som svarta fåret och ovälkommen när släkten samlas, vad beror det på egentligen?
Själv vill jag gärna umgås med henne så mycket jag kan, vad är det då för signaler som hon har registrerat ?
Ush, jag HATAR att veta att hon INTE känner sig älskad, värdefull och älskad!!
Vad ska jag göra ? Sitter bara och gråter!!!!!
Kram från en Storasyster utan svar!
Separationer och avstånd gör ont
Jag tänkte erkänna en sak idag, inte för att det är något att erkänna men det kändes bra att skriva så ;)
När du frågade om vi skulle åka till Liseberg ihop, så kändes det först jättekul, men sen blev jag ledsen!
Vet du varför?
Jo, för att vi kan umgås en kort tid tillsammans och sedan åker ni hem igen!
Det gör så förbannat ont i mig att skilja mig från er att ibland känns det bättre att inte träffas alls!
Misstolka mig inte nu, jag vill jättegärna umgås med er, men det känns som att jag blir så fruktansvärt sårbar då, jag vet inte vad det kan bero på?!
Jag är så himla känslig för separationer och det har jag fattat först nu för några veckor sedan då ni var här. Der gör ont för att jag vill ständigt vara nära er, men samtidigt vet jag att det inte går, så det smärtar i mig när jag inte får vara med er, ta del av era liv och vara den moster och gudmor jag egentligen vill vara för dina barn!
Jag har förstått att jag är riktigt känslig, jag engagerar mig och fäster mig enormt vid människor och när det är dags att skiljas åt blir jag fruktansvärt ledsen och det kan sitta som en klisterlapp i mitt hjärta i flera dagar!
Jag räcker inte till, det är nog det jag känner!
Jag vill vara överallt och ingenstans samtidigt, för jag älskar er så oerhört mycket❤️
Jag hatar att livet är så komplicerat och att vi som familjer inte kan allihop leva under samma tak!
Jag tror att jag skulle älska det!
Älskar dig och dina pojkar enormt mycket❤️
Kramar från Storasyster
När du frågade om vi skulle åka till Liseberg ihop, så kändes det först jättekul, men sen blev jag ledsen!
Vet du varför?
Jo, för att vi kan umgås en kort tid tillsammans och sedan åker ni hem igen!
Det gör så förbannat ont i mig att skilja mig från er att ibland känns det bättre att inte träffas alls!
Misstolka mig inte nu, jag vill jättegärna umgås med er, men det känns som att jag blir så fruktansvärt sårbar då, jag vet inte vad det kan bero på?!
Jag är så himla känslig för separationer och det har jag fattat först nu för några veckor sedan då ni var här. Der gör ont för att jag vill ständigt vara nära er, men samtidigt vet jag att det inte går, så det smärtar i mig när jag inte får vara med er, ta del av era liv och vara den moster och gudmor jag egentligen vill vara för dina barn!
Jag har förstått att jag är riktigt känslig, jag engagerar mig och fäster mig enormt vid människor och när det är dags att skiljas åt blir jag fruktansvärt ledsen och det kan sitta som en klisterlapp i mitt hjärta i flera dagar!
Jag räcker inte till, det är nog det jag känner!
Jag vill vara överallt och ingenstans samtidigt, för jag älskar er så oerhört mycket❤️
Jag hatar att livet är så komplicerat och att vi som familjer inte kan allihop leva under samma tak!
Jag tror att jag skulle älska det!
Älskar dig och dina pojkar enormt mycket❤️
Kramar från Storasyster
28 april 2014
Smyga med mat?
Jaha, då är man igång igen med att tänka på vad man inte ska äta, undrar hur länge jag orkar hålla det uppe denna gången?
Egentligen är jag fruktansvärt trött på att alltid och för evigt tänka på vad man stoppar i sig, är inte du det?
Man kan inte äta kakan och ha den kvar så att säga, hehe!
Hur har det gått för dig?
Just nu sitter jag och trånar efter salta balkar, blir knäpp!
Jag funderar ofta om barndomen haft något med ätstörningarna att göra, jag tror att mina ätstörningar började där i alla fall!
Kan du tänka dig att inte ge dina mat på en hel dag tex?
Tänk vilket trauma, vilken skräck, ångest det blur för barnet, att inte få mat!!??
Jag fick uppleva minst en sådan dag i min barndom, jag kommer ihåg att mamma kom i smyg med lite rabarberkräm till mig på kvällen då han slocknat av för mycket sprit och hon stressade med att säga att jag skulle skynda mig att äta lite innan han vaknade!
Den gången var min bestraffning att ligga kvar i min säng utan mat, vad jag hade gjort för att förtjäna detta minns jag inte, men jag kommer ihåg att jag behövde be om lov om att gå på toa för att göra mina behov.
Det är inte enda gången jag blev särbehandlad med mat, tyvärr!
Så visst finns det en koppling till min ätstörning, min ångest som jag helst dövar med mat osv.
Äter gärna lite extra både före och efter maten när ingen annan ser på, för om ingen ser vad jag trycker i mig, har jag inte ätit det ! :) Eller hur, visst är det dumt?!?
Hur tänker du kring detta?
Har du speciella minnen kring maten?
Puss och kram kexchoklad ;)
Kram från Storasyster
27 april 2014
LCHF kör vi i morgon, eller ?
Strikt lchf kör jag i morgon, eller ja som jag körde innan.
Frukost:
Kaffe + äggröra med smör + 2 finncrisp eller flatbröd.
Alt. Nr 2 kaffe, 2 kokta ägg, skinka , massa Bregott och majonäs på finncrisp eller flatbröd ( flatbröd innehåller mindre kolhydrater.
Blir jag sugen på mellis, tar jag frysta hallon och en halv deciliter keso eller vispad grädde till, kanske blandar jag grädde och keso ! :)
Lunch: blir oftast inget, då jag äter frukost så sent, men annars så brukade jag äta tacogratäng med lite sallad, spenat med 2 ägg, Zucchinigratäng, auberginegratäng, korv med räksallad eller nåt.
Kebabsallad eller bara, några ägg med majo.
Mellis: Celsius energidricka
Middag: kyckling med tzatziki eller annat fett till, ägg med smör, äggpizza (supergott)
Vatten eller cola zero
Ville bara ge dig en liten start om du känner att du vill börja i morgon, men vi kan väl höras mer i morgon eller övermorgon.
Det är hyffsat lätt med lchf, undrar du över något så får du självklart höra av dig!
Nutrilett är en bra rivstart om man inte vill sätta igång med lchf direkt.
Jag har hamnat på min övre viktgräns igen, så i morgon kör jag!
Hatar det här med vikten, jag går upp så himla lätt :(, vet att självförtroendet borde sitta någon annanstans än bilringarna. Men jag trivs ju faktiskt inte med de extra kilon jag har och då får jag namne mig göra något åt saken!!!
Kram från Storasyster
Frukost:
Kaffe + äggröra med smör + 2 finncrisp eller flatbröd.
Alt. Nr 2 kaffe, 2 kokta ägg, skinka , massa Bregott och majonäs på finncrisp eller flatbröd ( flatbröd innehåller mindre kolhydrater.
Blir jag sugen på mellis, tar jag frysta hallon och en halv deciliter keso eller vispad grädde till, kanske blandar jag grädde och keso ! :)
Lunch: blir oftast inget, då jag äter frukost så sent, men annars så brukade jag äta tacogratäng med lite sallad, spenat med 2 ägg, Zucchinigratäng, auberginegratäng, korv med räksallad eller nåt.
Kebabsallad eller bara, några ägg med majo.
Mellis: Celsius energidricka
Middag: kyckling med tzatziki eller annat fett till, ägg med smör, äggpizza (supergott)
Vatten eller cola zero
Ville bara ge dig en liten start om du känner att du vill börja i morgon, men vi kan väl höras mer i morgon eller övermorgon.
Det är hyffsat lätt med lchf, undrar du över något så får du självklart höra av dig!
Nutrilett är en bra rivstart om man inte vill sätta igång med lchf direkt.
Jag har hamnat på min övre viktgräns igen, så i morgon kör jag!
Hatar det här med vikten, jag går upp så himla lätt :(, vet att självförtroendet borde sitta någon annanstans än bilringarna. Men jag trivs ju faktiskt inte med de extra kilon jag har och då får jag namne mig göra något åt saken!!!
Kram från Storasyster
både värdelöst och skitbra!!
Den här dagen har varit alltså både ock. Min hypokondri försöker tränga sig igenom och skapa kaos men jag VÄGRAR låta den göra det. Kämpar emot med tänder o naglar, VÄGRAR!! Samtidigt i det hela så har vi ändå haft en rätt så skön dag. Åkte iväg med pojkarna och tittade på ankor , massa vatten och båtar. Såklart mumsades det även glass. Åkte sen efteråt och åt kvällsmat hos mamma. Första gräsklippningen har jag också gjort här, det var ju kul . Men som sagt så är det att man försöker i sin känslo och måendeKaos ändå hitta på saker att göra som är trevligt för barnen och som skingrar mina tankar lite granna. Idag har jag även mått riktigt piss just ang det vi skrev tidigare, vikten. Nånting måste jag göra åt det som sagt, och jag måste börja typ förra veckan redan. Det drar ner mig också nåt oerhört! Det är inte lösningen till allt men det är där största delen av mitt självförtroende sitter .
Får bli nån typ av blandning av lchf o nutrilett, typ...om det går att blanda ??
Vi får kanske ta per tele nån dag o gå igenom lite basics eller om du har lust att skriva här..så jag har lite att gå på. Att surfa runt o läsa om lchf ger mig nämligen ingenting .
Nu gå och kika lite kvällstv med busen o sen dags för nattning,imorgon är det joppet igen.
Kramisar från Din lillesyrra
Får bli nån typ av blandning av lchf o nutrilett, typ...om det går att blanda ??
Vi får kanske ta per tele nån dag o gå igenom lite basics eller om du har lust att skriva här..så jag har lite att gå på. Att surfa runt o läsa om lchf ger mig nämligen ingenting .
Nu gå och kika lite kvällstv med busen o sen dags för nattning,imorgon är det joppet igen.
Kramisar från Din lillesyrra
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)