Tufft..

Efter en längre ledighet från arbetsträningen så var det idag dags att ta tjuren vid hornen och ta sig dit. Hade sån kamp med mig själv, mådde Så dåligt och ville absolut inte synas Nånstans idag. I normala fall hade jag gett efter känslan och bara stannat hemma men jag är SÅ trött på att göra det. Mår ju lixom inte bättre av det , känslan av misslyckande är ingen trevlig känsla det heller. För det är ju det man känner då.
Har även haft sån hemsk värk i kroppen, i lederna i flera dagar nu. Brukar komma och gå det där. Tror den blir lite värre när jag har mina svackor, borde nog ta upp det med läkaren o få det utrett också.

Börjar nog landa lite i att mamma flyttat och vi bor själva igen. Vanliga rutinerna börjar komma igång igen och det är Riktigt skönt!

Min handläggare på arbetsförmedlingen ringde idag och hörde sig för om hur det går på arbetsträningen. Blev tal om hur jag känner inför att ev öka tid på jobbet. Hon sa att jag skulle fundera i ett par veckor och sen återkomma till henne. Då hinner jag komma igång igen ordentligt efter ledigheten o ge en ärlig chans till tankarna att säga nåt annat än bara NEEEEj :oP Hon sa även att jag skulle kontakta min läkare och prata redan om vad det finns för möjligheter, om det skulle vara att jag inte klarar av att gå upp i tid om det finns möjlighet att sjukskriva mig eller vad dem har för tankar om det, fick lite panik när hon sa det. Jag har ju tänkt att inte vara sjuk så länge till och kunna börja jobba heltid :oP Oh jösses, tror inte dem tankarna är så realistiska.
Nog om det, ska smälta allt det där och verkligen se till och fundera .

Nu är jag så trött så det bara står helt still i hjärnan....

Kram från Lillesyrran