Idag går inte mina tankar att sortera, jag är mest förvirrad och förbannad på mig själv då jag tryckt i mig en hel "hönökakahalva" och en fjärdedels bit av kladdkaka och massa grädde. Idag hade jag verkligen ingen anledning att trycka i mig massa onyttigt. Jag ska försöka vara snäll mot mig själv och skita i att magen växer och kilorna frodas.
Pratade med mamma tidigare i dag och det verkar som att hon blev förvånad över sin diagnos, precis som inte vem som helst förstått att hon är deprimerad och har ångest. Hon sa: jag har visst samma grejer som ni. Det är väl klart att depressionen och ångesten funnits där länge med tanke på hur hon kämpat. Hoppas cipralexen hjälper så hon får njuta av livet!
Jag har ofta tänkt på dig, hur ensam du måste känt dig många gånger, många kvällar särskilt efter barnen gått och lagt sig. Vem har du haft att dela ditt liv med? Tankar, funderingar och drömmar, vem har fått höra ditt hjärtas sorger?
Jag har min man att dela allt med, men jag kan inte sluta tänka på vem du vänder dig till?
Svägerskan, brorsan eller mamma? Någon nära vän?
Helt plötsligt kom storasyster känslorna fram starkare än någonsin, saknar dig!
Kram från Storasyster
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack snälla för din kommentar!